marieberglund

Det har dykt upp en hel del nya kvarg/kesella-sorter i hyllorna senaste tiden och jag har fått förfrågningar om jag inte kan förklara vad skillnaden mellan alla dessa olika märken och sorter är. Jag använder nästan uteslutande kvarg i de recepten jag gör, men kvarg/kesella (quark) finns inte i USA och inte heller i många andra länder och jag tröttnade på att behöva förklara vad quark är så det blev enklare att skriva greek yogurt. Det är däremot stor skillnad på den grekiska yoghurten vi köper här i Sverige, typ Lindahls, och den man kan köpa i USA (Chobani, Fage). Det som skiljer är framförallt proteinmängden.
 
Kesella, kvarg och keso är enormt populärt bland de som tränar mycket och den främsta anledningen till det är för att det är väldigt proteinrikt, vilket gör det idealiskt att äta för att få i sig mer protein.
Den grekiska yoghurten man köper i USA kan jämföras med vår svenska kvarg/kesella som per 100 g innehåller 75 kcal, 13 g protein, 4 g kolhydrater och 1 g fett.

Men så har vi ju det här med kvarg och kesella. Vad är det för skillnad?
Kesella är ett skyddat varumärke av Arla men är samma sak som kvarg.
Vad är skillnaden mellan kvarg och keso?
”Kvarg och keso är ju typ samma sak” brukar man ofta höra. Näringsmässigt är de snarlika men produkterna är framställda på olika sätt, är gjorde av olika sorters mjölk (surmjölk respektive vanlig mjölk), har olika konsistens och smakar olika. Keso är Arlas varumärke och det heter egentligen cottage cheese eller grynost. Keso är inte lika syrligt som kvarg.

Jag väljer oftast lättvarianterna på keso och kvarg och jag har fått frågor på det, om det verkligen är nyttigt med lightprodukter. Det är skillnad på lightprodukter och lightprodukter. I till exempel lightläsk har man tillsatt sötningsmedel som substitut för socker och i många lättvarianter på smör och liknande har man tillsatt en hel del kemikalier för att konsistensen och hållbarheten ska bli densamma.
När det gäller mejeriprodukter så är det inga kemikalier som är tillsatt i lättprodukterna, tvärtom. När man producerar mjölk, kvarg och keso börjar man med att framställa en fettfri version. Sedan tillsätter man grädde för att få önskad fetthalt. Så röd mjölk har alltså ursprungligen varit minimjölk, sedan har man tillsatt grädde för att få fetthalten till 3%. I minikeso däremot har man tillsatt modifierad stärkelse, vilket inte finns i orginalversionen (4%).